Under tisdagsmorgonen den 14:e maj samlades studenter from Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola utanför Göteborgs universitets huvudbyggnad vid Vasaplatsen som en del av en landsomfattande rörelse av studentlägerprotester i solidaritet med Palestina. En plats som efter lägerprotesterna snarare kommit att bli känd som Gazaplatsen. Gemensamt för den landsomfattande rörelsen är kravet på svenska universitet att officiellt fördöma Israel och vidta omedelbara åtgärder som svar på det folkmord som Israel och dess allierade utsätter palestinier för.
Under de senaste tio åren har debatter om den kapitalistiska staten återigen hamnat högt upp på dagordningen inom marxistisk teoribildning. En viktig källa för denna teoretiska utveckling återfinns i sociologen Bob Jessops samlade verk som sträcker sig mer än fem decennier bakåt i tiden. I detta bidrag till Röda rummets essäserie om den samtida marxistiska teorin – som ligger till grund för en antologi inom samma tema som kommer att publiceras av bokförlaget Daidalos hösten 2025 – uppehåller sig Vanja Carlsson vid Jessops bidrag till den så kallade regleringsskolan, hans relation till den klassiska marxismen och frågan om vad hans tänkande innebär för vår förståelse av den kapitalistiska staten idag.
På kort tid har vi bevittnat ett flertal kriser i samhället som med all önskvärd tydlighet visar att ekonomi, politik, juridik och förvaltning är tätt sammantvinnade. Det gäller såväl krisernas orsaker som de lösningar som har erbjudits. Jag tänker särskilt på coronapandemin, inflationskrisen och de närmast kroniska kriser inom välfärd och infrastruktur som kan härledas till en långtgående avreglering och omstöpning av offentliga verksamheter utifrån en marknadslogik.
Vid årsskiftet ändrades världen en aning för många av oss. För första gången på 50 år dunsar Internationalen inte längre ner i brevlådan varje vecka. Liksom andra tidningar som inte kan leva på annonser har Internationalen under större delen av sin existens varit beroende av det statliga presstöd som avskaffades i höstas. När beslutet togs i riksdagen jublade högern. Äntligen skulle detta ”mediala monster” dräpas, det som kanaliserat en ”älv av pengar” till tidningar ”i olika nyanser av rött” som den SD-politiker som hade i uppdrag att presentera förslaget uttryckte det.
Det avskaffade presstödet är en del i den statskontrollerade högerkanonad som nu riktas mot allt som andas folkrörelser – alltifrån förbud mot socialdemokraternas lotteriverksamhet till att folkhögskolor sätts på svältkur, indraget stöd till freds- och biståndsorganisationer, nedskärningar i public service och så vidare.
I Sverige ges varje år ut en stor mängd litteratur som inriktar sig på samhällskritik och samhällsanalys. Merparten av denna litteratur recenseras dock aldrig. Dagstidningarna har minimerat antalet recensioner av facklitteratur och tidskrifterna har i det flesta fall ett mycket begränsat utrymme för recensioner. Att samhällskritiska texter endast i undantagsfall blir föremål för kritisk läsning och reflektion är ett fattigdomsbevis för den svenska kulturella offentligheten. För att bidra till att ändra på detta kommer Röda Rummet från och med detta nummer att innehålla en utökad recensionsavdelning, som kommer att innehålla längre och kortare recensioner, recensionsessäer samt kortfattade bokanmälningar. Vi kommer huvudsakligen att inrikta oss på svenska alster men i varje nummer kommer vi även att recensera internationell samhällskritisk litteratur som förtjänar att uppmärksammas.
I ockupationens tjänst
Maya Wind Towers of Ivory and Steel: How Israeli Universities Deny Palestinian Freedom Verso Books 2024.
Under våren 2024 ställde studenter över hela världen upp tältläger på universitetens campus och framförde krav på universitetsledningarna att bryta samarbeten med israeliska företag och universitetet. Bakgrunden är den pågående attacken på Gaza men kraven på bojkott är inte något nytt. Tvärtom har kampanjen ”Boycott, Disinvest, Sanction” (BDS) initierad av The Palestinian Campaign for the Academic and Cultural Boycott of Israel (PACBI) funnits i tjugo år med krav på att sätta press på Israel att följa internationell lag. Maya Winds nyutkomna bok Towers of Ivory and Steel: How Israeli Universities Deny Palestinian Freedom placerar sig mitt i denna aktuella politiska debatt. I bokens inledning ställer Wind frågan: Är israeliska universitet delaktiga i kränkningarna av palestinska rättigheter? Hennes svar på detta är redan inledningsvis ett entydigt ja, och boken är snarast en undersökning av hur de israeliska universiteten inte bara är delaktiga i ockupationen och dess våldsutövning utan också undertrycker och övervakar akademisk forskning och utbildning.
Hannah Proctor var först tveksam till att kalla sin bok om politiska nederlag för Burnout. Termen (som vi på svenska kan översätta till ’utbrändhet’) används i dag främst för att beskriva en individuell psykologisk process orsakad av överarbete, huvudsakligen bland medelklassen, i en nyliberal kapitalistisk värld. Men det är inte denna form av utbrändhet Proctor primärt är intresserad av att undersöka. I stället leder hon läsarens uppmärksamhet mot termens ursprung. Psykoanalytikern Herbert J. Freudenberger myntade begreppet för att beskriva den utmattning han observerade hos sina medvolontärer i San Franciscos och New Yorks så kallade free clinics. Han argumenterade för att utbrändheten inte bara uppstod ur överarbete, utan också ur de besvikelser och skuldkänslor som uppstod hos volontärerna i förbindelse med arbetet när de upplevde sig inte kunna leva upp till sina politiska ideal
Kris i bostadsfråganForskarkollektivet Fundament: Timothy Blackwell, Ståle Holgersen, Dominika V Polanska, Åse Richard, Hannes Rolf och Maria Wallstam.
Kris i bostadsfrågan är en ambitiös bok som tar sig an uppgiften att staka ut den svenska ”bostadsfrågans” historia från 1850-talet till idag. Boken är skriven av forskarkollektivet Fundament, som består av historiker, socialantropologer, statsvetare, kulturgeografer och sociologer. Alla med olika kompetenser som försöker täcka denna komplexa fråga. Med ”bostadsfrågan” syftar författarna på hur behovet av bostäder kan mötas och på kampen mellan att definiera bostaden som behov eller som vara. I första delen beskrivs de tre faktorer som lägger grunden för en historisk förståelse av bostadsfrågan : politiken, byggandet och finansieringen. Det är en bild av en föränderlig situation: hur många hus som byggs och av vilka aktörer, hur hyresgästers rättigheter vunnits men också urholkats. Den andra delen fokuserar på vad vi kan lära oss från historien samt erfarenheter från andra länder som kan vara relevanta för oss här i Sverige. Författarna poängterar särskilt vikten av att förstå den historiska kontexten och maktrelationerna kring bostaden.
Ernst Bloch Utopins anda h:ström – Text & Kultur (2024)
h:ströms förlag har de senaste åren gett ut en del matnyttigt för den som är intresserad av filosofi. Den svenska bokmarknaden svämmar inte direkt över av nya utgåvor av filosofiska verk, särskilt inte när det gäller tyska sådana, så det är glädjande att h:ströms tidigare översättningar av Schelling, Feuerbach och Popper (visserligen österrikare nu) får sällskap av Ernst Blochs debutverk från 1918, Utopins anda Det är den utgåva som författaren reviderade 1964 som översatts av Christer Persson och som försetts med en utmärkt inledning av Mårten Björk. Bloch kan räknas till de mera oortodoxa av 1900-talets stora marxistiska tänkare.
Av förklarliga skäl är Israel-Palestinakonflikten påtagligt närvarande i 2024 års bokskörd. Karneval förlag ger ut Tio myter om Israel (i översättning av Anders Björnsson och Lars Ohlsson), av Ilan Pappé, professor i statsvetenskap vid universitetet vid Exeter i England. Pappé har tidigare kandiderat till Knesset för det israeliska kommunistpartiet och har tidigare bland annat publicerat boken The Ethnic Cleansing of Palestine (2006). Oktoberförlaget har givit ut Israel: ockupation och apartheid skriven av Gunnar Olofsson, läkare som bott och arbetat i Mellanöstern, en bok som ger den långa historiska bakgrunden till den konflikt vars ursprung de svenska medierna nu påfallande ofta daterar till den 7:e oktober 2023.
När vi skriver det här står riksdagen i begrepp att godkänna Sveriges DCA-avtal med USA. Det är som bekant en överenskommelse som ger USA tillträde till en rad militära anläggningar, hamnar och flygfält i vårt land.
