Läs nya numret som PDF; Klicka på bilden!

Inom kort kommer artiklarna att finnas som separata inlägg./Red.

Venezuela: delbokslut över ett bakslag

Ända sedan 2003 har Rolf Bergkvist i en rad artiklar för Röda rummets räkning följt den rådande utvecklingen i Venezuela, en process som Hugo Chávez gav epitetet ”socialism för det 21:a århundradet”. Efter Chávez död har emellertid landets väg mot socialismen hamnat i en djup återvändsgränd, och då inte minst på grund av det häftigt fallande oljepriset. Följande artikel bör därför ses som ett delbokslut över en – vad det idag verkar – avbruten revolution.

Under ett helt decennium kom utvecklingen i Latinamerika att framstå som ett positivt, praktiskt exempel på att en annan politik faktiskt är fullt möjlig. Det var där – i brasilianska Porto Alegre – de alternativa världsforumen började att hållas. I samma stad lanserades även ett lokal form av ”deltagande demokrati”. Och i mitten av årtiondet avvisades det frihandelsavtal för hela den amerikanska kontinenten som USAs storbolag försökte tvinga fram. Nya regionala initiativ utanför USA-imperialismens kontroll lanserades, som ALBA, Telesur och Bancosur. Under det senaste året har dock det politiska läget i regionen på många sätt förändrats:  – Den 22 november 2015 vann företagaren och högermannen Mauricio Macri presidentvalet i Argentina med tre procentenheters marginal. Fortsätt läsa →

Arbetarkampens nya landskap

Vart är den amerikanska ekonomin på väg? Snart kommer varenda fabriksarbetare att köra taxi åt Uber och lastbilarna blir självkörande – i alla fall om man ska tro vad ekonomimedia skriver. I den här intervjun ger fackföreningsaktivisten Kim Moody, en av grundarna av tidskriften Labor Notes och författare till ett flertal böcker om den amerikanske arbetsmarknaden, en annan bild av utvecklingen.

Chris Brooks: Det skrivs en hel del om den så kallade ”gig-ekonomin” där arbetarna passerar genom en rad olika anställningar åt olika app-baserade företag som Uber, TaskRabbit (för hushållstjänster som städ- och flytthjälp) och Mechanical Turk (onlinetjänster som bildkategorisering etc). Är detta verkligen framtidens arbeten?

Kim Moody: En sak man bör lägga märke till är att, förutom några företag som Uber, så är de flesta inte arbetsgivare. De är digitala plattformar där man kan hitta jobb. Det är inte apparna som bestämmer arbetstider och lön, inte ens vilken teknik som används i arbetet. Det är fortfarande arbetsgivarna som styr och ställer. Om arbetsvillkoren försämras så beror det inte på att folk nu hittar jobben med digitala metoder istället för via annonser i tidningarna. Och i diskussionerna om gig-ekonomin så utgår man från att det plötslig är en hel massa människor som har flera jobb. Men i själva verket så har andelen av arbetsstyrkan som har mer än ett jobb inte ändrats mycket de senaste 40 åren. Flertalet av dem är människor som har ett vanligt heltidsarbete och som också har en bisyssla, något som verkligen inte är ett nytt fenomen. Det finns gott om folk med mer än ett jobb, men det har det alltid gjort. Fortsätt läsa →

Moody skriver mot makten

Ett begrepp som fått gehör även i radikala kretsar är ”prekariatet”, av författare som Guy Standing utnämnt till en ny samhällsklass, skild från arbetarklassen med osäkra, om ens några, anställningsförhållanden. Och visst har det skett stora förändringar i de industrialiserade länderna när det gäller arbetsvillkor och anställningsformer under de senaste fyrtio åren. Men osäkra förhållanden är inget nytt utan har snarare varit regel i arbetarklassen. Det är istället perioden av stabilitet några decennier efter andra världskriget som utgjorde undantaget, en parentes av relativ trygghet där arbetare kunde räkna med långa anställningar och fungerande sociala skyddsnät. Den byggde på obruten tillväxt och en välfärdsstat som i sig var resultatet av kompromisser baserade på styrkeförhållanden som den uppåtstigande arbetarrörelsen kämpat sig till under årtiondena innan. Fortsätt läsa →

En europeisk socialdemokrati i kris

Vad vilja socialdemokraterna? Det var rubriken på August Palms legendariska tal i Malmö 6 november 1881 när han skisserade upp de avgörande linjerna för den nya rörelsen. Men vad vill dagens socialdemokrati? Och varför är trenden att man går kräftgång över nästan hela Europa? Kjell Östberg tar pulsen på en europeisk socialdemokrati med grava problem.

Våren 2016 intervjuar jag en ärrad medarbetare på ett nordiskt socialdemokratiskt partis centrala kansli. Partiet hade just sålt det påkostade hus man under 1970-talet byggde till en bostadsrättsförening och hyrt mindre lokaler i en kommersiell fastighet i närheten. Han ser tillbaka på de senaste valrörelserna. Det har gått bakåt. Partiet sitter inte längre i regeringen, men det är en annan förändring som verkar ta honom hårdast: ”– När jag ansvarade för partiets kampanj inför EU-valet härom året gjorde jag en smärtsam erfarenhet. För första gången saknades i flera avdelningar någon som kunde koka kaffe till våra valmöten – då har det hänt något”. Fortsätt läsa →

Ungern 1956 – sextio år sedan det antistalinistiska upproret

De flesta uppror i historien har slagits ner. Så också upproret i Budapest 1956. Samtidigt förebådade Ungernupproret stalinismens och Sovjetimperiets fall 35 år senare. Lagom till 60-årsminnet av revolten publicerar nu Bokförläggarna Röda Rummet en nyutgåva av Sture Källbergs klassiska reportagebok Uppror – Budapest 1956.

Författaren Sture Källberg, som då var 28 år, befann sig i Budapest som representant för det svenska kommunistpartiets ungdomsförbund när upproret bröt ut och drogs med i de dramatiska händelserna. Hans skildring är unik på flera sätt. Dels eftersom det är en förstahandskälla där han beskriver utvecklingen utifrån sina egna upplevelser på plats: Massdemonstrationerna framför parlamentet den 23 oktober; hur Stalinstatyn störtades, bildandet av arbetarråden och studenternas revolutionskommitté som ledde gatustriderna mot säkerhetspolisen AVH:s styrkor samt slutligen hur upproret krossades av nyanlända sovjetiska stridsvagnar. Fortsätt läsa →

Politik underifrån  –  de kollektiva konfrontationernas historia

Anders Fraurud

                                               Att den svenska historien inte bara bestått av fredligt samförstånd utan också av kamp och konflikter är en viktig insikt. Men uppfattningen om modern svensk historia som en utveckling helt och hållet i fredligt samförstånd har länge varit den dominerande. Idag förstärks den av alltmer utbredda nationalistiska förklaringar om det ursprungliga och det svenska. Fortsätt läsa →

Nytt nummer ute nu!

Läs som PDF: roda-rummet-2016-nr-2

Kära Läsare

Venezuela befinner sig i dagsläget i en allvarlig ekonomisk och politisk kris. Hugo Chávez projekt om en ”Socialism för det 21:a århundradet” har otvivelaktigt hamnat i en djup återvändsgränd. Knappast förvånande är nu många borgerliga kommentatorer snabba med att peka ut de socialistiska intentionerna som den avgörande

Fortsätt läsa →

Vilka är de specifika politiska förhållanden som ligger bakom uppkomsten av det som i dag betecknas som ”populistiska rörelser”? Hur relevant är begreppet? Och hur bör socialister förhålla sig? Richard Seymour försöker besvara frågorna.

Om man skulle ge sig på att formulera en teori om populism utifrån mediernas rapportering om ämnet så skulle den i grova drag se ut så här: Majoriteten av människor utanför den politiska klassen – den som utgör politikens verkställande skikt av rationellt resonerande handläggare – är i grund och botten en hop vulgära, driftstyrda varelser som offer för sina materiella begär och grumliga önskemål vinglar hit och dit och är oförmögna att göra reella politiska överväganden. I politiskt svåra situationer förleds de av försåtliga demagoger som utlovar falska lösningar och folk riktar sina primitiva – potentiellt våldsamma – politiska impulser mot sina välgörare i det politiska skiktet. ”Populism” uppstår när folket inte längre erkänner sina verkliga styresmän och börjar bita i kopplet. Fortsätt läsa →