Potatisrevolutionen
Tisdagen 7/3 kl.18.00
Offentlig föreläsning med historiken och författaren Håkan Blomqvist som 
nyligen givit ut boken ”Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917 – ett historiskt reportage om hunger och demokrati”.
Våren 1917 var arbetarstadsdelen Södermalm i Stockholm skådeplatsen för ett folkligt kvinnouppror som drog med sig tusentals Söderbor. I det numera trendiga och krogtäta ”Sofo” utspelade sig hungerkravaller när kvinnor försökte komma över potatis för att lindra nöden i arbetarhemmen. Det var världskrig, avspärrningar, brist och ransonering. Från Ryssland kom budskapet om den stora revolutionen som störtat tsardömet. I Sverige öppnade hungerprotesterna som svepte över landet, beskrivna som ”potatisrevolutionen”, dörren för allmän och lika rösträtt.
Boken handlar om dessa händelser och några av de människor som bidrog till förändringen. Som en påminnelse om vad som en gång krävdes för att försätta maktpolitiska berg, kanske som lärdom även för vår egen tid när många åter går hungriga.
Håkan Blomqvist, f 1951, är historiker verksam vid Södertörns högskola och författare till ett flertal böcker om arbetarrörelsens historia.
Fritt inträde
Göteborgs litteraturhus, Lagerhuset Heurlins Plats 1b, Göteborg
Arr: Tidskriften Röda Rummet, ABF och Tidskriftsverkstan i Väst 
Det krävs ingen exceptionell fantasi för att förknippa klimatförändringar med revolution. Om den planetära ordningen börjar rasa samman, hur kan de samhällen som står på dess grund förbli stabila? Med erfarenheter ur ryska revolutionen för hundra år sedan och upprorets Syrien idag som redskap analyserar Andreas Malm möjliga utvecklingslinjer och strategiska knutar inför det globala hotet.[*]
Många mer eller mindre skräckinjagande scenarier för omvälvningar har länge extrapolerats från stigande temperaturer. I The Drowned World från 1962 – idag ofta betraktad som den första profetiska klimatromanen – frammanade J. G. Ballard en värld där den brittiska huvudstaden översvämmats av tropiska kärr och befolkningar flyr den outhärdliga hettan i riktning mot polerna. Fortsätt läsa
VENEZUELA – Djup kris och råoljeberoendets konsekvenser
2016 blir det svåraste krisåret i Venezuela på flera årtionden. Den senaste krisen i den kapitalistiska världsekonomin har slagit hårt mot det exportberoende landet. Redan 2009 började återverkningarna från den internationella finanskrisen bli kännbara. Men det är under de senaste tre åren krisen har nått en helt ny nivå. Fortsätt läsa
Från oljeutvinning till mineraler
– samma samhällsmodell
Den djupa kris som Venezuela befinner sig i är en avgörande vändpunkt i landets moderna historia. Men vilken riktning tar den? Sociologen Edgardo Lander analyserar vad som uppenbarligen är Maduroregeringens ”alternativ” till den oljeberoende ekonomin.
Efter ett århundrade som präglats av en ekonomi dominerad av intäkter från oljeexport, vilket utgjort grunden för det statscentrerade klientsystem som har förstört både miljön och den kulturella mångfalden, så borde detta vara en tidpunkt då det venezolanska samhället inser att det är samhällsmodellen som befinner sig i dödsryckningar. Bortom de omedelbara, extraordinära åtgärder som är nödvändiga för att hantera krisen vad gäller mediciner och livsmedel så är det dags att öppna upp övergripande diskussioner, och Fortsätt läsa
Venezuelas ekonomiska kris: Betyder den att vänstern misslyckats?
Mark Weisbrot
Internationella medier har under lång tid nu levererat en oavbruten kanonad av historier och ledarkommentarer (ibland svåra att skilja från varandra) om sammanbrottet för Venezuelas ekonomi. Brist på mat och läkemedel, timslångt köande efter basvaror, inkomster som urholkas av tresiffrig inflation, och till och med matupplopp, dominerar medierapporteringen. Fortsätt läsa
Allierad i kampen?
– identitetspolitikens möjligheter och fällor
Identitetspolitik har blivit ordet på allas läppar. Liberaler varnar för universalismens annalkande undergång och socialister för kampens splittring i frågor om representation. Johannes Jensen orienterar sig i identitetspolitiken och resonerar kring hur socialister bör förhålla sig.
”Vi gillar olika” säger antirasisten som om det vore en självklarhet, men vad är det egentligen som är så olika? Det är i denna komplexa motfråga som vänstern just nu gräver – många skulle kanske till och med säga kört fast. Att olika riktningar inom den brett definierade vänstern står emot varandra, till och med bekämpar varandra, är allt annat än nytt – men sällan har väl den rent språkliga förbistringen varit större. Således svämmar kultursidor och debattforum över av mer eller mindre antagonistiska inlagor, där ingen part riktigt tycks nå utanför sin egen svär och där alla upplever sin egen ståndpunkt som djupt missförstådd. Så vad är egentligen ”identitetspolitik”? Fortsätt läsa
Kan Sverige bli mer jämlikt?
Det socialdemokratiska författarparet Anders Nilsson och Örjan Nyström har gett ut en rad böcker där den svenska samhällsutvecklingen analyseras och där författarna dessutom presenterar egna uppslag till förändring. I sin senaste bok Flyktingkrisen och den svenska modellen strävar de efter att ge en bred strukturell förståelse av hur migrationsströmmarna påverkar det svenska samhället och vilka möjligheter och svårigheter som föreligger.
Maoism på avvägar
Jan Myrdals beslut att skriva i den högerextrema tidskriften Nya Tider har orsakat en debatt där även delar av den vänster som stått honom nära – Clarté, Fib/Kulturfront och de sista åren även ”r-arna” i Kommunistiska Partiet – nu tar avstånd från honom.
Att Myrdal nu följer samma logik som Nils Flyg i trettiotalets Socialistiska Partiet (som hamnade i samarbete med den tidens bruna krafter) är inte en blixt från klar himmel. Hela Myrdals historia har pekat mot möjligheten av ett sådant steg. Dels handlar det om den variant av förvriden ”marxism-leninism” som Myrdal tillhört, i realiteten Stalins och maoismens politik och ideologi. Dels handlar det antagligen till viss del om Myrdals speciella personliga karaktär – alla från den stalinist-maoistiska traditionen går ju inte den väg Myrdal nu beträder. Fortsätt läsa
Vari består det ryska hotet?
I Kungsträdgården står som alltid Karl XII med handen riktad mot öster. Idag, liksom många gånger tidigare under historiens lopp, pekar makten i Sverige ut det stora landet på andra sidan Östersjön som huvudfienden. Men vad ligger bakom dagens frostiga klimat mellan Stockholm och Moskva? Erni & Ola Friholt tecknar sin bild av den rådande kalla krigsstämningen. Fortsätt läsa
