Ur nr 3-4/2108:
Bolivia – Vad har hänt med MAS vänsterprojekt?
När Movimiento al Socialismo (MAS) och Evo Morales segrade i Bolivias val 2005 var det mot bakgrund av en lång period av folklig mobilisering. Men i hur hög grad har MAS lyckats att förändra Sydamerikas fattigaste land? Rolf Bergkvist tar pulsen på ett projekt som är inne på sitt andra decennium.
Den 22 januari 2019 kommer Evo Morales ha suttit som Bolivias folkvalda president i 13 år. Det är den längsta sammanhängande period någon innehaft positionen. Det har varit år som på många sätt förändrat livet för miljoner människor. Morales presidentperiod betecknas redan av en del ekonomer som den bästa i landets historia och med de längst Fortsätt läsa
År 2015 kom 23 000 ensamkommande afghanska barn till Sverige och sökte asyl. De fick vänta längre än de flesta andra på att alls få sina asylansökningar prövade. Deras åldrar har systematiskt skrivits upp så att de kunnat bedömas efter de hårdare regler som gäller för vuxna och de allra flesta av dem har till slut fått nej i alla instanser. 
I februari 1968 inledde befrielsestyrkorna i Sydvietnam ”Tet-offensiven”. Den genomfördes i mycket stor skala över hela Sydvietnam, inklusive i Saigon. Det internationella genomslaget var betydande, den stimulerade antiimperialistiska och nationella befrielserörelser och påskyndade ungdomsradikaliseringen i Japan, USA och Europa. Den utgjorde en vändpunkt i kriget och innebar att motståndet mot det tog fart inom själva den amerikanska militären. 
I sin senaste bok tar sig Andreas Malm på sig uppgiften att granska och kritisera den alltmer inflytelserika teoretiska trend som gör gällande att vi inte kan göra skillnad på naturens och samhällets egenskaper, samtidigt som han försöker utveckla en historiematerialistisk teori som kan erbjuda klimatrörelsen vägledning. Carl Wilén har läst den.
Den 9 september i år går det svenska folket till riksdags-, regions/landstings- och kommunval, då de politiska partierna återigen får möjlighet att lufta sina ideologiska käpphästar. Men hur står det egentligen till med den borgerliga demokratin, i ett historiskt perspektiv? Vad är dess förutsättningar? Och hur kan relationen kapitalism-demokrati beskrivas? Det är några av de frågeställningar som Mattias Börjesson tar sig an.