Kapitalism och demokrati – en relation med förhinder
Den 9 september i år går det svenska folket till riksdags-, regions/landstings- och kommunval, då de politiska partierna återigen får möjlighet att lufta sina ideologiska käpphästar. Men hur står det egentligen till med den borgerliga demokratin, i ett historiskt perspektiv? Vad är dess förutsättningar? Och hur kan relationen kapitalism-demokrati beskrivas? Det är några av de frågeställningar som Mattias Börjesson tar sig an.
Politisk demokrati är i sin nutida bemärkelse ett relativt modernt fenomen. Innevarande år är det cirka hundra år sedan man beslutade att införa allmän och lika rösträtt för i princip samtliga myndiga medborgare i Sverige.(1) I den kapitalistiska västvärlden infördes politisk demokrati under första halvan av 1900-talet: I Australien (1903); Nya Fortsätt läsa
Michael Roberts har under senare år etablerat sig som en av de mer tongivande marxistiska ekonomerna inom den idag nära på utrotningshotade skara som håller fast vid att Marx analys av den kapitalistiska samhällsformen kan överföras till robusta empiriska analyser. 
I år är det 200 år sedan Karl Marx föddes. Den betydelse han haft för socialisters förståelse av klassamhällen i allmänhet och det kapitalistiska systemet i synnerhet kan knappast överskattas. Här beskriver Peter Widén, pensionerad metallarbetare från Eskilstuna och socialist från tidiga tonår, den roll Marx spelat för hans egen politiska utveckling.
Under vinjetten Samtida marxistiska tänkare kommer Röda rummet presentera marxistisk inriktade forskare och aktivister som är viktiga i den nutida debatten. Vi inleder med en introduktion till David Harveys tänkande skriven av Johan Alfonsson
Flankerad av en improviserad utställning av affischer från Frankrike 1968 höll historikern Kjell Östberg ett inspirerande anförande som inte bara tog upp de politiska händelserna för 50 år sedan utan beskrev bakgrunden och diskuterade effekterna av skeendet. Mötet lockade ett 60-tal åhörare, varav många deltog i den livliga frågestunden och debatten som följde på Östbergs skildring.
Sextio personer tog sig genom den bitande februarikylan till Göteborgs Litteraturhus för att lyssna på historien om Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg. Historikern Gunnela Björk öste ur sina rika kunskaper om Kata Dalströms levnadsöde och levererade en fascinerande berättelse om hur hon utmanade inte bara det borgerliga samhället, utan också den framväxande byråkratin och reformismen inom arbetarrörelsen i början på förra seklet.