”Om de inte gick att 
föreställa sig ett alternativ till dagens värld, hur skulle vi då kunna förändra den?” Utopier är nödvändiga. Men de är otillräckliga, och inte bara det; de kan i en del versioner vara en del av det rådande systemets ideologi.
När bokförlaget Verso 2016 genom en återutgivning uppmärksammade 500-årsminnet av Thomas Mores bok Utopia – det verk som givit upphov till termen utopi – valde man följande text av China Miéville som inledning. Texten har tidigare varit publicerad i den brittiska tidskriften Salvage.
FN:s klimatpanel (IPCC) kräver en minskning av våra utsläpp med en tredjedel för att undvika total katastrof. Revisionsfirman KPMG pekar, med företagens powerpointska, blytunga pratsamhet, mot samma horisont. NASA delfinansierar en rapport som varnar för att civilisationens systemkollaps ”är svår att undvika”.
Vi kan fortsätta käbbla om modellerna, men inte om att det som vi alla egentligen borde diskutera är att slutet på alltihop kan skönjas. Fortsätt läsa
Peter Widén har nyligen kommit ut med boken Svart Historia hos Bokförläggarna Röda rummet. författaren beskriver här rasismens och slaveriets framväxt och utveckling i USA. Stort fokus läggs på det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 och den därpå följande turbulenta perioden. Röda rummet har glädjen att publicera ett avsnitt ur Widén bok.
För att förstå den vrede som vi nu ser manifesteras i Black Lives Matter-demonstrationerna i USA är det viktigt att förstå djupet av det rasistiska förtrycket som historiskt rått. Jag tänkte i den här korta betraktelsen ta upp just en aspekt, nämligen rasåtskillnad när det gäller äktenskap.
När de första svarta anlände till de brittiska kolonier som senare kom att utgöra USA (vad man vet 1619) kom de att arbeta tillsammans med indianska slavar och med fattiga vita. Fortsätt läsa
Den senaste tiden har vi sett hur Hyresgästföreningen har fungerat som en arena för politiska strider och maktkamp. I Hannes Rolfs avhandling En fackförening för hemmen ges ett historiskt perspektiv på den kollektiva organiseringen bland hyresgäster i Stockholm och Göteborg. Mathias Krusell menar att avhandlingen ger en djupare förståelse för hyresgäströrelsens utveckling.
I ungefär ett år har Hyresgästföreningens Region västra Sverige saknat en ordinarie regionordförande efter att den tidigare ordföranden Kristoffer Lundberg blev utesluten ur Hyresgästföreningen. Lundberg själv menar att uteslutningen är en byråkratisk kupp rotad i att ett socialdemokratiskt etablissemang inte uppskattade den frigjorda och kämpande typ av hyresgästorganisation som framträtt de senaste tio åren i Göteborg. Fortsätt läsa
Numret som PDF (klicka)
Här är vi, omslutna av pandemins andra vår, och försöker få till ytterligare ett tidskriftsnummer med målet att vara ett forum för diskussion och teori för politisk aktivism.
Lyckas vi?
Med att navigera mellan att måla en frasradikalt förenklad samhällsbild och akademiskt försiktiga penseldrag? Mellan alltför otympliga vindlande texter och läslockande snuttar som kvickt dunstar? Fortsätt läsa
Online med Facebook Live
Möt Arche, Lira musikmagasin, Tidningen Skriva, Meänmaa, Ord&Bild och Röda rummet. Minipaneler, musikuppträdanden och läsningar.
Se hela programmet på Facebook
”Vi är inga maskiner”, det var gruvarbetarna på LKAB:s fältrop när de vid årsskiftet 1969-1970 lade ner arbetet. Därefter följde också en tid när kampen för arbetets innehåll var i blickpunkten. Men var befinner vi oss idag? Jan-Olov Carlsson kan se tillbaka på flera decennier av fackligt förtroendemannaskap på Volvo Lastvagnar i Umeå, en tidsperiod när det förhatliga löpande bandet såväl försvunnit som kommit tillbaka.
Det har alltid förts en kamp om villkoren i arbetet. Fokus har dock skiftat över tid. Det man först tänker på är arbetsmiljöfrågor, löner, arbetstider, semester och andra allmänna villkor. Sett över tid har också stora framgångar kunnat uppnås. Kollektivavtalets betydelse kan inte nog understrykas, som ett resultat av kollektiv kamp.
Jag tror tyvärr att självbilden om den svenska reformismens historiska framgångar underminerar den kamp som måste föras för att vidmakthålla och, i ännu högre grad, förstärka arbetarklassen position i samhället. Fortfarande sägs det att vi har en av världens starkaste och bäst organiserade fackföreningsrörelse. Ändå befinner vi oss på ett sluttande Fortsätt läsa
I Polen kulminerade den heta politiska sommaren 1980 som präglats av en lång strejkvåg med att arbetarna på det väldiga Leninvarvet i Gdansk ockuperade anläggningen. Regeringen tvingades till förhandlingar med strejkledningen. Fackföreningen Solidarnosc erkändes och växte lavinartat. Dess medlemsantal uppgick vid årsskiftet till nio miljoner. Håkan Blomqvist guidar genom en berättelse av folklig kamp där drömmen om en socialism med mänskligt ansikte gavs tydliga konturer, men där slutet på många sätt blev bittert.
Den 27-åriga Henryka Krzywonos stannade bara helt sonika den spårvagn hon körde och bad alla passagerare att kliva av med uppmaning till total strejk i hela Gdansk. Samtidigt skyndade sig Alina Pienkowska, Leninvarvets unga sjuksköterska, och Anna Walentynowicz som redan fyllt femtio och nyss återfått jobbet, till den stora varvsporten och försökte dra igen den. Äldre arbetare hade börjat lämna varvet, strejken var över, företagsledningen hade tagit tillbaka avsked och även lovat lönehöjningar. ”Om ni slutar strejka nu säljer ni ut oss andra. Vi kommer att slås ihjäl som flugor!”, varnade elektrikern och strejkledaren Lech Walesa. Fortsätt läsa
Andreas Malms bok Corona, klimatet och det kroniska nödläget utkommer på Modernista förlag den 8/1 nästa år. I den besvarar Malm frågan varför samhällets reaktion på coronapandemin kunnat bli så kraftfull medan åtgärderna mot det mer allomfattande hotet från klimatförändringarna är helt otillräckliga. Boken är också en grundlig genomgång av sambanden mellan klimatkatastrofen och en rad andra ekologiska kriser, framförallt av det komplex som coronapandemin stammar ur: den ökande spridningen av zoonoser, sjukdomar eller infektioner som kan överföras mellan djur och människor. Malm visar på hur serien av kriser som gör att vi befinner oss i ett kroniskt globalt nödläge är resultatet av kapitalismens massiva påverkan på planeten.
Den engelska utgåvan har undertiteln War Communism in The Twenty-First Century. I bokens avslutande del analyserar Malm vad som krävs för att undgå klimatförändringarnas mest katastrofala verkningar. Vi publicerar här ett utdrag ur den delen.
”Om något av verkligt ska göras, måste byråkratin ersättas av demokrati, och det på ett verkligt revolutionärt sätt, som att utfärda en krigsförklaring mot oljebaronerna och aktieägarna.”
Lenin
Hans krigsförklaring utgick från deras vägran att producera tillräckligt med olja och kol. Han ville föra kriget mot baronerna och aktieägarna för att tvinga fram en snabbare utvinningstakt – Ryssland ”är en av de rikaste länderna i världen vad gäller tillgångar på flytande bränsle” – utan att ha minsta aning om några negativa effekter. Bränslebrist var en del av hans katastrofläge. Vårt sammanbrott har motsatt utgångspunkt, så om något verkligt ska göras måste det bli ett krig med ett annat mål: att ta bort den här industrin för alltid. Det börjar med en nationalisering av alla privata företag som utvinner, bearbetar Fortsätt läsa
Hur vänstern ska förhålla sig till minoritetsaktioner, som exempelvis sabotage eller mindre gruppers fysiska attacker mot polis och politiska meningsmotståndare, har länge varit en tvistefråga inom arbetarrörelsen – med motsättningar och polemik som sträcker sig ända tillbaka till Marx och Bakunins dagar. Martin Fahlgren resonerar kring detta ämne.
De massiva protesterna och demonstrationerna mot det rasistiska polisvåldet och rasismen i USA, den så kallade Black Lives Matter-rörelsen, måste givetvis stödjas av varje socialist och progressiv människa. Men som alltid vid utbrott av radikala rörelser sker också en hel del som ur revolutionär synvinkel är problematiskt, i synnerhet sådant som Fortsätt läsa
