Tyst tvång & skränig debatt – om Sören Mau
Sören Mau
Lotte Schack introducerar Sören Mau och beskriver hur hans bok
briserat i den danska offentliga debatten.
Det är sällan som en doktorsavhandling om ett lätt obskyrt marxistiskt begrepp från Kapitalet drar till sig stor uppmärksamhet utanför den akademiska miljön. Det är emellertid vad som har hänt med Sören Maus avhandling i filosofi Stum tvang som publicerades i reviderad form på det danska förlaget Klim förra året. I boken tar Mau tag i begreppet ”tyst tvång” som återfinns i ett av de sista kapitlen i Kapitalets första band:
De ekonomiska förhållandenas tysta tvång beseglar kapitalets herravälde över arbetaren. Visserligen kan direkt våld ännu komma till användning, men det hör till undantagen. I vanliga fall kan arbetaren överlämnas åt ”produktionens naturlagar”, d.v.s. till det beroende av kapitalet, som kommer ur själva produktionsförhållandena, och som de garanterar och förevigar.
Frågan Mau ställer i boken handlar om detta tvång: varför vi arbetar fast inga yttre hot tvingar oss till att göra så. Vissa har försökt förklara detta genom att fokusera på det implicita hotet om fysiskt våld bakom kapitalismen till exempel i form av polisen eller på den ideologiska makten, förmedlad till exempel genom medier och skolan. Mau understryker att dessa utgör en viktig del av kapitalismens makt, men fokuserar själv på den indirekta makten som finns inuti de ekonomiska relationerna, vad han kallar ekonomisk makt. Enligt honom fungerar kapitalismen primärt som en social logik som i hög grad organiserar hela samhället och dess reproduktion, och att det är här vi ska leta efter orsaken till kapitalets makt över våra liv. Kapitalismen är präglad av det faktum att vi är tvungna att ta del i marknaden för att överleva. För att kunna äta och ha tak över huvudet är vi tvungna att köpa mat i affären och hyra en lägenhet av ett fastighetsbolag. För att ha pengar till detta är majoriteten av oss tvungna att sälja vår arbetskraft. Men Mau argumenterar för att detta bara är en del av det tysta tvånget. Tvånget består också i att allt och alla, oavsett klass, är underställda valoriseringslogiken, det vill säga kravet om ständigt skapande av mervärde. Kapitalets ekonomiska makt omfattar alltså oss alla. Boken är ett försök att teoretisera denna makt på ett flertal nivåer.
Stum tvang är ett uttryck för en ny marxistisk våg i dansk akademin. Marxistisk teori har i stort sett varit marginaliserad på danska universitet sedan 1980-talets aggressiva borgerliga utbildningspolitik. Under denna period genomfördes till exempel nedskärningar vid specifika forskningsmiljöer som ansågs vara för politiserade, ett exempel är den åttaåriga nedstängningen av sociologiinstitutionen på Köpenhamns Universitet som skedde 1987. Trots detta har marxismen återupptäckts av en ny generation forskare födda i slutet av 80- och början av 90-talet. Medan generationen före oss var desillusionerad av socialismen, har vi upplevt desillusion med det kapitalistiska systemet. Vår uppväxt har varit präglad av ett otal av kriser som har fått oss att vända oss till marxistisk teori för att förstå dem.
I samband med publiceringen av hans bok gav Mau en rad intervjuer som utlöste starka reaktioner från borgerliga kommentatorer. Bland annat kritiserade han i en intervju i tidningen Politiken sättet som marknaden styr politiken för att vara odemokratisk och pekade på fler av samtidens proteströrelser som exempel på ett växande missnöje med det kapitalistiska systemet. Direktören för den liberala tankesmedjan Cepos beskrev hur intervjun var det ”mest otäcka han hade läst på 16 år” – alltså i hela tankesmedjans existenstid. Efter detta följde en debatt i fler olika medier där olika borgerliga kommentatorer och ekonomer argumenterade för kapitalismens fördelar och varnade för en ”ny generation av intellektuella som vill avskaffa kapitalismen”. Många i denna nya generation gav svar på tal och framhöll det ohållbara i kapitalismens funktionssätt samt användbarheten av Marx’ teorier för att förstå detta. Kapitalismkritiken är således tillbaka både på universitetet och i den offentliga debatten. Men liksom på 80-talet hotas kritisk forskning igen. På initiativ av borgerliga politiker antog parlamentet i juni 2021 ett lagförslag om ”överdriven aktivism i vissa forskningsmiljöer” som inskärpte att universitetets ledning har ansvar för att ”politik inte förtäcks som vetenskap”. Då lagen ännu inte åtföljts av direkt krav om specifika åtgärder återstår frågan om hur detta kommer att påverka inte bara den marxistiska forskningen utan också feministisk och queerteoretisk forskning samt migrationsforskningen. Om det går som det brukar i dansk utbildningspolitik sker det genom statsmaktens tysta tvång: nedskärningar på de institutioner där dessa forskningsmiljöer finns. <<
Artikelförfattare
Lotte Schack är doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet. I sitt avhandlingsarbetet undersöker hon den svenska klimatrörelsen, med specifikt fokus på dess strategier och visioner för en fossilfri framtid.
Läs också: Kampen om universiteten – politik i objektivitetens namn
