Käre läsare
När novembermörkret nu slår till nalkas en vinter förhoppningsvis fri från de tunga restriktioner och den överbelastade sjukvård vi såg vi denna tid förra året. Men när coronapandemin nu tycks ge vika framträder en rad politiska problem som under en tid hamnat i skymundan. Detta höstnummer av Röda Rummet bjuder på en bred exposé av artiklar, från det förestående svenska valet, via klimatkrisen och gig-arbete, till feministisk och marxistisk teoribildning.
Först ut är Hampus Byströms artikel om Socialdemokraternas vänsterfalang Reformisterna under Daniel Suhonens ledning, och deras möjligheter att påverka S såväl innan som efter valet nästa år. Mot bakgrund av vänstersocialdemokraters utveckling globalt tecknar Byström en bred bild av de möjligheter och svårigheter som Suhonens politiska projekt står inför.
Matt Hubers artikel Rika människor driver fram klimatkatastrofen, kritiserar vänsterns fixering vid höginkomsttagares klimatavtryck i konsumtionen, och presenterar istället en i tydlig marxistisk anda mer fruktbar kritik av de rikas klimatavtryck genom produktionen.
Evelina Johansson Wilén granskar debatten om kritiken mot politisk aktivism på universiteten såväl i Sverige som i länder som Danmark, Frankrike och USA, och resonerar kring de problem man ställs inför när man i den förmenta objektivitetens namn vill separera vetenskap och politik.
I numrets andra artikel om klimatförändringarna redogör Michael T Klare för de massiva katastrofer som väntas drabba Kina till följd av stigande temperaturer, och hur Kommunistpartiet och den kinesiska militärmakten kommer att vara fullt upptagna med att mildra effekterna av en varmare jord, liksom hur den amerikanska militärmakten i sin bedömning av det globala säkerhetsläget överskattar hotet från Kina och underskattar hotet från den globala uppvärmningen.
I serien Samtida marxistiska tänkare ger Lotte Schack en gedigen genomgång av den amerikanske sociologen Lise Vogels tänkande och begreppet social reproduktion. Det är en feministisk och marxistisk analys sprungen ur kritik gentemot vad Vogel kallar tvåsystemsperspektivet, där det antas att marxismen inte har svaren på de frågor feminismen ställer. Tvärt om menar Vogel att svaret finns i den marxistiska teorin även om Marx själv inte explicit ger svaret. Det är i upprätthållandet och reproduktionen av arbetarklassen i fysisk mening som en fruktbar feministisk analys med rötter i marxismen kan ta sin början, där frågor om hemarbetets och omsorgsarbetets plats i den kapitalistiska ekonomin står i centrum.
Sist ut i höstens nummer har Johan Örestig läst Cykelbudet, en skildring av hur Coronakrisen tvingar bokens författare, kulturarbetaren Anders Teglund, att anställa sig som gigarbetare för företaget Foodora, där han möter skamlösa matbeställare, medarbetare som drömmer om och söker vägar för att organisera sig, och en arbetsmarknad helt dränerad på trygghet och facklig kamp.
God läsning