Ur nr 1-2/2019

Tillsammansskap

Förbundet Tillsammansskapet organiserar aktivistgrupper som kämpar för ökad social och ekonomisk rättvisa. Genom att organisera de grupper som splittringspolitik vill ställa emot varandra vill de skapa ett eget alternativ. Förbundsordförande Mikael M Karlsson presenterar organisationen och dess verksamhet.

De senaste decennierna har präglats av ökade sociala och ekonomiska orättvisor. Klasskillnaderna har växt mer i Sverige än i något annat land i den rika delen av världen. I Sverige växer i dag var femte barn upp i fattigdom. I sprickorna som uppstår när samhällets slits isär växer rasismen. Rasism är i sig inget nytt. Kolonialisering av samer, utvisningar av statslösa romer och en rasistisk bostads- och arbetsmarknad var en del av Sverige långt innan Sverigedemokraterna bildats. Men de växande klyftorna och ett handfallet politiskt etablissemang gav den parlamentariska rasismen möjlighet att slå rot. Den senaste mandatperioden har flera andra politiska partier valt att ta efter deras retorik. Splittringspolitiken ställer utsatta grupper emot varandra. I det politiska klimatet har rasismen växt än mer. Högerextremismens splittringspolitik har blivit politikens mittpunkt.

I Tillsammansskapets lokalgrupper runt om i landet märker vi tydligt av den oro och otrygghet som splittringspolitiken bär med sig. Grunden för Tillsammansskapet är att organisera just de grupper som drabbas hårdast av att samhällsklimatet vrids i högerextrem riktning. På våra mötesplatser samlas muslimerna som fått sin moské nerklottrad, judarna vars vänner fått huset nerbränt, de ensamkommande afghanerna som lever under utvisningshot. I Tillsammansskapet organiserar vi oss tillsammans med de utförsäkrade som krigar mot försäkringskassan, pensionärerna med magont över räkningen som måste betalas innan månadsslutet och transpersonerna som väntar i evigheter på att få den vård de har rätt till. När förtrycka grupper tillsammans får vara med och formulera vad som är problemen i samhället blir det en helt annan berättelse som växer fram än den som det politiska etablissemanget av socialdemokrater, moderater och Sverigedemokrater slutit upp bakom de senaste åren.

Egna alternativ till splittringspolitiken
Tillsammansskapet bildades som en plattform inom tidskriften Expo inför valet 2014. Grundidén var att organisera just de grupper som rasister vill ställa emot varandra. Det handlade om att inte bara kritisera rasister utan också presentera ett eget alternativ. År 2016 gick förbundet från att vara en plattform inom Expo till att bli ett självständigt förbund. Förbundet växte bit för bit till att i dag ha ett trettiotal aktiva grupper från Luleå i norr till Lund i söder. Förbundet har hela tiden haft som uttalat mål att bryta med den storstadscentrering som präglar många andra politiska rörelser i Sverige. Som en konsekvens av det finns förbundets starkaste grupper i dag i orter som Kävlinge, Höör, Eksjö, Töreboda, Mariestad och Falun.

Tillsammansskapets verksamhet kan sammanfattas i två delar. Dels handlar det om en social verksamhet som gör konkret skillnad i människors vardag. Den andra delen handlar om att ställa politiska krav.

Den sociala verksamheten grundar sig på mötesplatser som vi kallar Tillsammanscaféer. Där utmanar vi den högerextrema grundidén om att människor måste vara lika för att kunna leva tillsammans. Genom till exempel läxhjälp i Falun, övningskörning i Göteborg, kvinnokooperativ i Höör, spelkvällar i Hjo och språkcafén i Mariestad visar vi att sammanhållning och jämlikhet inte bara är önskvärt utan också fullt möjligt.

Men en organisering som på riktigt utmanar splittringspolitiken måste också våga ställa politiska krav. I Tillsammansskapet är den politiska kampen en konsekvens av de mötesplatser vi skapar. För när människor träffas och pratar med varandra hittar de också gemensamma problem i de lokalsamhällen de bor i.

På ett Tillsammanscafé i Tierp träffades just de grupper som splittringspolitiken vill ställa emot varandra. Där upptäckte den nyanlända tvåbarnsmamman från Afghanistan att hon delade sin oro för att nattakuten skulle läggas ner med pensionären som bott hela sitt liv i Tierp. Genom att organisera sig tillsammans lyckades de också stoppa politikernas planer på att lägga ner nattakuten.

I Skaraborg planerade regionpolitikerna att skära ner på ambulansen. Men Tillsammansgrupper i Hjo, Mariestad och Töreboda organiserade sig. De gjorde namninsamlingar, skrev insändare till lokaltidningen och mejlade politikerna. Och det gav resultat. Förslaget drogs tillbaka. Sammanhållning gör att vi kan uppnå förändring. Men när vi kämpar tillsammans vinner vi också någonting annat. Vi vinner varandra. Gemensam kamp förenar människor över de gränser splittringspolitiken konstruerar emellan oss.

Utan det sociala arbetet där vi gör konkret skillnad för varandra blir den politiska kampen svagare. Det kan vara smärtsamt att inse men få personer engagerar sig politiskt för att få delta i en studiecirkel om marxistisk värdeteori. Betydligt oftare börjar det med en kopp gratis kaffe. Tillsammansskapets öppna mötesplatser handlar i grunden om att sänka trösklarna för politiskt engagemang. Det handlar om att börja kampen i människors vardag, med de problem de själva sätter ord på över en kopp kaffe med grannar de bott jämte i åratal men aldrig pratat med förrän de ses på ett Tillsammanscafé.

Ett socialt löfte i våra lokalsamhällen
Tillsammansskapet skiljer sig från många andra rörelser genom att inte börja kampen med ett centralt politiskt program. Förbundets tar tvärtom sin utgångspunkt i de frågor som är viktiga för de som kommer till våra mötesplatser. Det kan handla om nattakuten i Tierp, att ensamkommande ska få bo kvar i Smedjebacken eller att tillgänglighetsanpassa skolorna i Lund. Den gemensamma grunden för alla politiska kamper inom Tillsammansskapet är att förtryckta grupper inte ska ställas emot varandra.
I syfte att skapa ett konkret alternativ till splittringspolitiken har Tillsammansskapets kongress antagit ett socialt löfte för att sammanfatta vad de olika lokala politiska kamperna har gemensamt:

Vi tar ställning för frihet och jämlikhet.
Vi accepterar inte att någon annan människas eller grupps frihet ska tas ifrån dem i förmån för en annans.
Vi lovar varandra detta i den djupa insikten att om vi alla håller detta löfte så kommer ingen kunna ställa våra kamper mot varandra och vi kommer tillsammans förändra samhället.

Det sociala löftet är en uppdatering av det fackliga löftet. Det är en uppmaning till alla sociala rörelser som kämpar för frihet och jämlikhet att backa varandra.

Tillsammansgrupperna runt om i hela landet kämpar för att bilda kedja med andra sociala rörelser. I Kävlinge samarbetar gruppen sedan flera år med den lokala hyresgästföreningen för att kräva fler och billiga bostäder. I Knivsta är det främst asylrättsgrupper som står i fokus för samarbetet. I Norrköping samarbetar Tillsammansgruppen tätt med funktionsrättsrörelsen. Utgångspunkten är alltid vilka frågor aktivisterna i Tillsammansgruppen brinner för lokalt.

Organisering är en av de viktigaste motmedel vi har för att mota tillbaka splittringspolitiken. Varje liten lokal seger bevisar vi för människor att vi har mer att vinna på att organisera oss tillsammans. Då blir vi fler som aktivt agerar för att få tillstånd något annat. Vi skapar ett eget alternativ till rasism och splittring. <<

Artikelförfattare: Mikael M Karlsson är doktorand i genusvetenskap och förbundsordförande i Tillsammansskapet