För att läsa tidningen som PDF; klicka på bilden!
Kära Läsare
Marxister tilldelar arbetarklassen en speciell roll i historien. Det är arbetarklassen som är det revolutionära subjektet som slutgiltigt ska bryta kapitalismens bojor. Vi i redaktionen för Röda rummet ser det därför som väsentligt att ur olika aspekter lyfta fram den, och då inte minst belysa skeenden när den varit tungan på vågen. Per-Olof Mattssons recension av Kalle Holmqvists bok Fred med Norge visar i det sammanhanget upp hur svensk arbetarklass 1905 – genom hot om generalstrejk och vägran att bära hand mot ett broderfolk –punkterade högern och militärens drömmar om ett fortsatt stormaktsvälde i Norden. Hjalmar Brantings utrop “Norge ur dina händer konung” kom att illustrera ett av svensk arbetarklass allra mest ärevördiga ögonblick.
En annan sak som är väsentligt är att lära av historiska misstag. Här bidrar Rolf Bergkvists artikel Förliser socialismen? som ett försök att bibringa förståelse om varför det styrande socialistpartiet, PSUV, i parlamentsvalet i Venezuela kunde drabbas av ett sådant braknederlag.
Ett fenomen som under de senaste decennierna blivit allt tydligare i det politiska landskapet är hur de så kallade policyprofessionella vuxit i numerär och vikt. Anders Karlsson ger sig i artikeln Verka utan att synas i kast med detta fenomen.
“En bild kan säga mer än tusen ord” är ett gammalt beprövat uttryck. I artikeln Att bestämma över andra kroppar lägger Jeff Werner August Malmströms konstverk Curmans skalle på dissektionsbordet. Werner använder sig av ett intersektionellt angreppssätt vid närmandet till Curmans målning och levandegör därvidlag passerade historiska skeenden.
Syrien har utvecklats till vår tids mest infekterade och komplicerade krishärd. I artikeln Växthuseffekten och upproret i Syrien frilägger Martin Fahlgren en bakomliggande orsak som ofta haft en tendens att drunkna i det rådande krigsmullret; hur landet flera år i rad före upproret tog sin början plågades av en svår torka.
Libyen har efter Gadaffis fall blivit en ruskig sinnebild för en statsbildnings sammanbrott. Vijay Prashad tar i artikeln Libyens sönderfall och splittring upp problematiken kring västs så kallade “humanitära interventioner” – att bomba ett land till frihet – med regimskifte som strategi.
Ja, det är vad Röda rummet har att erbjuda i detta nummer – välkomna!
(ps. Att Trotskijartikeln Sovjeten och revolutionen inte nämns i Kära Läsare beror på att den lades till i tidningen som en layoutmässig sistahandsåtgärd. Men den faller ju tematiskt väl in… red.)
