Järn, bäverskinn och slavar

– om Sveriges koloniala arv

I marxistiska analyser betonas den roll som ”den ursprungliga kapitalackumulationen” – plundring, slaveri och ojämlika handelsvillkor – spelade som förutsättning för den västerländska industrialiseringen. Sveriges historiska ställning i denna globala rovdrift är tidigare bara känd och tecknad i sina huvuddrag. Jonas Nordin har läst ny litteratur i ämnet.

År 1738 avseglade fartyget Amoretta mot Calabar i Västafrika med en last av svenskt järn. Järnet var specialtillverkat i Gammelbo i Västmanland för en enda marknad: den transatlantiska slavhandeln. De europeiska slavhandlarnas motparter i Västafrika använde järn som betalningsmedel och varan var hett eftertraktad. Den svenska järnproduktionens uppgång under 1600-talets slut hängde i stor utsträckning samman med den förmånliga position som erövrats på den globala marknaden, först styrd av Nederländerna men under slutet av 1600-talet dominerad av England.

Under denna tid sköt den engelska plantageekonomin i Karibien och Nordamerika fart på allvar som direkt följd av ett närmast obegränsat sug efter socker och tobak i Europa. För att framställa dessa varor behövdes en mängd redskap, från de enklaste hackorna, till den mekanik som krävdes till sockerraffinaderierna. Till allt behövdes järn och stål, varav en betydande del kom från de uppländska järnbruken Lövsta och Åkerby. Järnet från Gammelbo byttes direkt mot slavar medan stålet hamnade i Birminghams industrier för att som färdiga föremål transporteras till Carolinas eller Karibiens slavplantager.

De kulturhistoriska ämnena har länge framförallt studerat nationernas historia och historien innanför nationernas gränser. Nya forskningsperspektiv betonar det förflutnas globala aspekter och lyfter fram de världsomspännande kontakter som präglat samhällenas utveckling under lång tid. I synnerhet 16- och 1700-talens historia kännetecknas av en accelererande globalisering vars ekonomiska överskott lagt grunden till västerlandets dominerande position. Sveriges roll i denna process har knappt beaktats. Inom det globalhistoriska forskningsfältet har emellertid flera betydelsefulla arbeten nu utkommit och som också placerat dåtidens Sverige i ett kolonialt sammanhang.

I samband med den europeiska upptäckten av Amerika och den snabba kolonisationen av kontinenterna och utrotningen av stora delar av dess befolkning, blev världen global. Marknaderna blev under 1500-talet gemensamma och varor fick global spridning. Från att ha varit en region bland andra i världen, tog Västeuropa med Nederländerna och England i spetsen, de första stegen mot världsomspännande dominans.

Samtidigt ledde detta till The Great Divergence – den stora åtskillnaden mellan Nord och Syd som uppkom bland annat genom det vardagliga handhavandet av de små varorna. Redan 1944 skrev historikern Eric Williams Capitalism and Slavery –  utan slavar ingen kapitalism.

Boken utsattes för omfattande kritik, från i synnerhet engelska historiker, som betonade den brittiska kolonialismens altruistiska och humanistiska grund. Men idag börjar alltfler kulturhistoriker ta till sig Williams slutsats att 1500-talets sockerplantager, ägda av européer men brukade av västafrikanska slavar lade grunden för det konsumtionssamhälle som vi lever med idag.

Några forskare som fortsatt i Williams fotspår är ekonomihistorikerna Chris Evans, Göran Rydén och Klas Rönnbäck. I sina böcker, Baltic Iron in the Atlantic World och Commerce and Colonialism blottlägger de genom beställningar, inventarielistor och tullförteckningar en mörk sida av den svenska, tidigare så stolta industrialismen och globala handeln. Genom det globalhistoriska forskningsperspektivet ifrågasätts den nationella partikularismen som historisk utgångspunkt och istället betonas de världsomspännande sammanhangen.

Att järn och stål tillverkat i Sverige var en hörnsten i slavekonomin har inte varit okänt, om än inte uppmärksammat, men den direkta koppling genom specialisering i tillverkningen i Sverige för marknader i Västafrika är nya rön som tagits fram av Chris Evans och Göran Rydén. När skeppens namn och last detaljerat återges, blir den skrämmande omfattningen av slavhandelns betydelse för den svenska exporten tydlig.

Den atlantiska handeln med svenskt järn var också relaterad till sockerhandeln. En veritabel sockerepidemi spred sig över Europa under 1600-talet vilket resulterade i sämre kosthållning och högre arbetstakt; folk arbetade mer för att ha råd med socker. Konsumtionen krävde en hög arbetsmoral. Den protestantiska etiken etablerades hand i hand med en kraftigt accelererande lyxkonsumtion. 19- och 2000-talens vällevnadssjukdomar är inte nya, utan en produkt av 16- och 1700-talens globalisering. Karies, en sjukdom som var ovanlig under medeltiden, blev en realitet. Sockret fungerade tillsammans med tobaken också som spjutspetsar i att öppna marknader för andra globala varor: först socker, därefter bäverskinnshattar, bomull, kryddor och porslin.

Klas Rönnbäck studerar sockrets viktiga roll som nyckelvara. Här serveras allt svart på vitt: hur många slavar och hur stor yta som behövdes för att hålla Sverige med socker under 17- och 1800-talen. På grund av utsugning av jorden och den ökade efterfrågan på socker ökade mängden slavar som arbetade för den svenska marknaden, från några hundra till över 15 000, innan slaveriet till sist avskaffades. Rönnbäck visar också att det koloniala systemets stora vinnare inte alltid stod att finna bland de dominerande aktörerna. I skuggan av England, Frankrike och Nederländerna, kunde Danmark genom sin neutralitet, under knappt 300 år kontrollera en egen del av den atlantiska triangelhandeln. Genom egna slavfort och slavplantager blev därför Danmark tidigt kolonialt självförsörjande och kunde reexportera socker och andra produkter till staterna runt Östersjön.

Men även Sverige hade en egen direkt kolonial politik, vilken är en del av Ghanas historia. Det största fortet på slavkusten grundades av svenskar under namnet Carolusborg innan Nederländerna och senare England övertog det och gav det namnet Cape Coast Castle. Idag är det vitmenade fortet på Unescos världsarvslista en symboliskt betydelsefull plats för miljoner slavättlingar runt om i världen. Samtidigt är det en plats som i det närmaste saknas i den svenska historieskrivningen.

”Carolusborg” – Cape Coast Castle

Dåtidens globala konsumtion – och uppkomsten av en global materiell kultur – bestod inte bara av agrarprodukter och råvaror. Nya influenser berikade Europa, ofta i materiell form, och flera av dessa fick stor betydelse för Europas utveckling. Flera av den globala världens spår har uppmärksammats av den kanadensiske sinologen och konstvetaren Timothy Brook i Vermeer’s hat. The seventeenth century and the dawn of the global world. I närläsningar av Johannes Vermeers världsberömda målningar uppmärksammar Brook världens varor. Förekomsten av spår från världens alla hörn i det nederländska måleriet, är inte okänt men har tidigare ofta betraktats som en kuriositet – vilket de dock inte är.

Som Brook visar var den nederländska guldålderns vidbrättade hattar, tillverkade av bäverskinn från Nordamerika, fångade av Nordamerikanska indianer, köpta av europeiska kolonialister för transport till Europa, påtagliga uttryck för en global världsordning. Också den svenske Karl XI, och majoriteten av den svenska manliga aristokratin, bar detta emblematiska uttryck för manlighet och globala affärskontakter. Åtrån efter bäverskinnen, jämte det starka suget efter tobak, var viktiga motiv bakom det svenska koloniala projektet i Delaware, 1638-55. Den till synes harmlösa hatten döljer många lager av koloniala relationer och visar sig vara en del av en konfliktfylld materiell kultur. Behovet av bäverskinn ledde i det närmaste till utrotning av bävern både i Norden och i Nordamerika men även till en kolonial politik med våld och kulturellt förtryck gentemot både Nordamerikas indianer och Lapplands samer.

Brooks analyser präglas närmast av en uppsluppen fascination. Han talar därför inte om den nederländska kolonialismens betydelse i den globala slavhandeln. Framställningen präglas mer av entusiasm över världens storhet än av strävan att dra slutsatser om dess betydelse för dagens globala motsättningar.

En sådan ambition finns däremot i Chris Evans, Göran Rydéns och Klas Rönnbäcks arbeten, som också finns representerade i den nyutkomna antologin Global historia från periferin. Norden 1600–1850. Boken är skriven på svenska, utan noter, och med en bred repertoar av författare vilket ger goda förutsättningar för att de globalhistoriska resultaten når ut till en bredare läsekrets. Genom att sätta fokus på den tidiga globaliseringen och visa på Sveriges delaktighet och beroende av omvärlden ges läsaren redskap för att ifrågasätta den trånga nationella historieskrivningen.

Fram träder nationella emblem som delar av en kolonial världsordning. Karl XI:s hatt, buren under slaget vid Lund, är ett konkret resultat av den koloniala handeln med Nordamerika, en handel som bidrog till de nordamerikanska indianernas utplåning.

Drottning Kristinas silvertron som fortfarande används av Sveriges regenter är tillverkat av silver som sannolikt tagits från de spanska slavgruvorna i Potosí. De mellansvenska järnbrukens smakfulla 1700-tals arkitektur är i varierande utsträckning resultat av vinsterna från den transatlantiska slavhandeln. Den europeiska tidiga industrialiseringen vilar bokstavligen på de amerikanska indianernas undergång och på de västafrikanska slavarnas diaspora.

LITTERATUR

Timothy Brook Vermeer’s Hat. The Seventeenth Century and the Dawn of the Global World. Bloomsbury Press. New York (2008).
Chris Evans & Göran Rydén Baltic Iron in the Atlantic World in the Eighteenth Century. The Atlantic World 13. Brill. Leiden (2007).
Leos Müller; Göran Rydén & Holger Weiss (red.) Global historia från periferin. Norden 1600–1850. Studentlitteratur. Lund (2010).
Klas Rönnbäck: Commerce and Colonialism. Studies of Early Modern Merchant Capitalism in the Atlantic Economy. Gothenburg Studies in Economic History. Göteborg (2009).
Williams, Eric Capitalism and Slavery. University of North Carolina Press. Chapel Hill (1944).

En artikel av Jonas M Nordin

Artikelförfattaren är arkeolog, forskar i historisk arkeologi med inriktning på tidig modern globalisering vid Historiska museet, Stockholm.

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.