Aftonbladets kultursida hade måndagen 12 april följande artikel:
Volvoarbetarens lösning på klimatkrisen
När japanerna bombade Pearl Harbour ställde den amerikanska regeringen om industrin till krigsproduktion. Bilfabrikernas tekniska kompetens och sofistikerade produktionsprocesser ställdes i det allmännas tjänst. Man fick inte längre bygga bilar för privat bruk, istället tanks, kanoner, flygplan.
Det är något liknande som måste ske när klimathotet sätter punkt för massbilismens era, menar Volvoarbetaren Lars Henriksson i nya numret av Röda Rummet – en tidskrift som, slår det mig, aldrig försöker vara det minsta innesmart. Här skriver man av andra skäl än att visa sig på styva linan, för ekologi och socialism, till exempel.
Henriksson slår åt två håll. Mot dem som vill ”lösa” bilindustrins kris genom att låta den gå på skroten. Det vore en ohygglig förstörelse av kompetens och människor. Och mot dem som vill sända statliga överbryggningspengar för att den ska klara sig tills ”allt är normalt igen.”
Problemet är bara att det normala kommer att döda planeten. Miljöbilar är en skenlösning, räcker ingenstans. Bygg tåg, spårvagnar, ja vad vi behöver för att klara klimatet, föreslår Henriksson.
Men ska en sådan omställning vara möjlig måste alliansen mellan bilkapitalisterna och bilarbetarna brytas. Löntagarna måste ge upp idén att de ska rädda sina jobb i knivskarp konkurrens med kollegerna i andra länder. Klamrar de sig fast vid bilen är de dömda.
Inte gjort i en handvändning, förstås, men ett av de få genuint rödgröna försöken att tänka bortom business as usual.
Petter Larsson
