Omställning – Sanningssökande – Normalitet
Kära läsare
För att förändra världen måste man kunna förstå den. Den meningen, med doft av gamle Marx, finns i denna tidskrifts målsättningsformulering. Vi vill gärna ge kunskap och erfarenheter som bidrar till arbetet för en annan värld.
Är det en vetenskaplig ambition? Det vill vi nog hävda, men frågan är i så fall på vilket sätt. Vid sammanställningen av detta nummer vindlar redaktionsgruppens samtal iväg i olika riktningar under lunchpausen.
Vad är egentligen vetenskap? Vilken vetenskap kan man lita på? Finns absoluta sanningar? Bör vi sträva efter sådana – och till vilken nytta? Går ens alla mänskliga fenomen att förklara?
Artiklarna i detta nummer bidrar till sökandet efter svaren på de frågorna – utifrån skilda utgångspunkter. När Erik Svensson och Pia Gustafsson i sin artikel efterlyser vetenskapliga experiment för att förklara utvecklingen av mänskliga beteenden hoppas vi på en livlig debatt i en för tidskriften ny fråga: vad är människans natur? Finns en sådan överhuvudtaget?
Eva Kärfve varnar från sin utkikspost för den politiska faran med klassificering av människor, vilket får lunchsamtalet att ta ytterligare vändningar. Den vetenskap och ”beprövad erfarenhet”, som läkarvetenskapen talar om och som kan utsträckas till andra områden, kommer på tapeten. Vilken roll spelar den beprövade erfarenheten när kraven på objektivt mätbara resultat pressar på? Och i vilken grad kan naturvetenskap och sociala vetenskaper vila på samma kunskapsteoretiska grundval?
I tidskriftskollegan Tvärdrag, som i sitt senaste nummer behandlar just biologi kontra politik läser vi i en ledare att en ny vänster behöver ”en ny vetenskap” – men utan att denna vetenskap definieras.
Själva tänker vi att det inte är en ny vetenskap som behövs, snarare verktyg för att tolka och tillämpa olika vetenskaper för att smälta ihop rönen till en helhet. Marxismen, som vi förstår den, bör ha just helhetssyn som ledstjärna, liksom tvärvetenskap och odogmatisk öppenhet. Det är en verktygslåda, en metod för att analysera och förstå samhällsutvecklingen i alla sina delar.
För egentligen är kanske den enda sanningen att allt är i rörelse – allt förändras. Därför kan man ju egentligen lika väl vända på vår målsättningsformulering: För att förstå världen måste man också förändra den. Kampen om idéer och ideologi måste vara förankrad i vardagen, i social kamp, där klassmotsättningar görs synliga. Eftersom det inte är fritt flytande idéer som styr samhället utan mer handfasta klassintressen, så måste vi sträva efter att ”ge förnuftet muskler” som Lars Henriksson skriver i sin artikel om en möjlig och nödvändig omställning av bilindustrin.
Vad avgör om ett marxistiskt förhållningssätt är riktigt eller inte? Enligt ett talesätt med anor från 1500- talet, som också tongivande marxister använt, ligger ”the proof of the pudding in the eating”. Det är om och när en annan värld blir verklighet som svaret på frågan kan skönjas.
Hur vi kan låta detta – att praktiken avgör teorin – vara vägledande utan att hamna på ett gungfly av relativism och opportunistisk dagspolitik är en fråga vi gärna bollar till er, kära läsare. Se det som en utmaning. Våra spalter står öppna.
/Redaktionen
